Sommaren 2o14.
Så.. vad hände egentligen den här sommaren?
Varför har ni inte sett mig på stan, i stockholm, på
skogsfester/festivaler? För att jag gått och blivit kär?
Nej är svaret, det beror på något helt annat.
På ett sätt har detta varit min bästa sommar men
samtidigt min absoluta sämsta. Vi kan börja med
det bästa.. eller nä, vi börjar med det jobbiga och
avslutar med det som faktiskt har varit helt underbart.
- - -
Fan, det är jobbigt och gå in på djupet. Men efter att ha
pluggat heltid som toppstudent med bra betyg i sikte,
och samtidigt haft ett antal olika sidoprojekt, som har tagit
sin tid, orkar inte kroppen mer. Hjärnan kollapsar. Hela
världen kollapsar faktiskt. Då försvinner känslan av att
vilja visa hela världen, att livet är underbart när man
absolut inte känner det. Fasaden spricker.
Min fasad nådde till en viss punkt, när det inte gick längre.
Lösningen på mitt problem blev en paus, att stänga in sig,
sluta umgås och vila. Det är i stort sett det enda jag har gjort
denna sommar, vilat, men samtidigt känner jag mig inte utvilad.
2 månader ledigt, men jag känner mig inte utvilad. Dock är jag
på bättringsvägen. Kände det senast idag, men jag är rädd för
att börja skolan igen. Jävligt rädd.
"Sluta stressa" säger många människor, absolut man mår
inte bra av stress. Men nu när jag har tänkt efter så har jag
stressat hela mitt liv, hela mitt liv. Därför valde jag att inte
planera in något denna sommar, ingenting alls. Ta dagen
som den kommer. Men det har funnits en gnutta stress med
ändå. Mitt mål nu är att verkligen ta en dag i taget, och att
samtidigt som min hjärna går in i pluggmode inte glömma
bort att ha kul! Gå ut! Göra annat som inte är relaterat till skolan.
Detta måste jag verkligen lära mig.
Det är en bit kvar för att kunna säga att jag mår bra, men det
kommer en dag, det vet jag. Det läskiga var att när jag åkte in
till Akuten i augusti fanns det en dödsångest inblandad,
eftersom jag inte riktigt visste var det var för fel så gick tankarna
om allt möjligt, även sjukdomar som man kan dö av. Det var
jobbigt att inte se en fortsatt framtid, men idag gör jag det. Jag
ser att livet kommer att bli bättre, bara jag drar ned mitt tempo,
men jag lovar er, det är svårt efter att alltid ha levt med stress.
- - -
Och nu till det mest fantastiska som har hänt i mitt liv. Jag har
träffat mannen i mitt liv. Det känns på ett sätt läskigt att säga så,
men min magkänsla talar till mig. Jag har aldrig tidigare varit så
säker som nu, att det ska vara vi. Det tog inte många dagar innan
vi blev ett par, och det är väldigt ovanligt för att vara mig. Det är
mycket annat som jag har gjort med denna man, som jag absolut
inte brukar göra.
Han låter mig verkligen få leva ut, visa min kärlek till honom, ta bilder
på honom. Han vill göra saker med mig, vi knäppar oss tillsammans,
har våra instagram-stunder, ser på varandra. Tillsammans är vi ett team.
Han får mig att skratta, på riktigt. Det gör mig lycklig.
Jag trodde aldrig att jag skulle finna en sådan person, där allt bara
stämmer, jag trodde verkligen inte det! Det kändes som att alla
andra hittade sin rätta partner, sin själsfrände men inte jag. Allt var
bara krångel. I maj när allt var som värst med skolan, gav jag upp
hoppet helt om att någonsin finna en man som skulle förstå och
tycka om mig. Så jag la ned allt, och ett litet tag efter det dök han upp!
Klick-klick.
Vi har inte haft den lättaste starten i vårt förhållande, men känslorna
är så starka vilket gör att vi fortsätter kämpa, tillsammans. Och min
största önskan är att vi fortsätter med det, för jag vill inte förlora honom.
Han är viktig för mig.
Och just i skrivande stund sitter jag och räknar ned timmar till att
han kommer hem, men det är först imorgon. Då har vi varit utan
varandra i fem dagar, och det är väldigt länge när man är förälskad.
Den här mannen har allt som jag vill ha hos en man. Det är som om
livet har plockat ihop det bästa, och givit mig det i en man. Thihi. <3
- - -
Naturen har varit en stor del av min sommar, en plats att kunna
fylla på min energi, en plats där jag bara kunnat vara. Tack moder jord.
#Ilovenature
Kommentarer
Trackback
