Vanilla Yen

Om några timmar ska jag iväg och besikta bilen, känner mig lite nervös. Förra året gick den igenom helt utan anmärkning, men i år känns det lite mer tveksamt. Hoppas hoppas. Och om några timmar sitter C på ett flygplan påväg mot Venezuela och det känns väldigt konstigt att vi inte kommer kunna ses på 15 dagar.
Jag saknar dig.

För min del känns det mest som april kommer handla om jobb, jobb och mer jobb. Känns som en stor svart mur jag har framför mig, men det är många röda dagar så förhoppningvis kommer lönespecifikationen bli extremt bra i slutet av maj. Och pengar är ju verkligen något som jag behöver, för mitt sparande och för sommaren. Jag hoppas verkligen att jag o C kommer iväg tillsammans någonstans i juni. En sistaminuten eller London eller Amsterdam eller något annat. Jag behöver flyga iväg lite, för det är det jag älskar mest. I augusti blir det iallafall festival i varma portugal, oh vad jag längtar. Det kommer bli ett fint äventyr med fina människor, speciellt Angelica. Jag saknar våra galna äventyr och hoppas sommaren kommer ge oss kraften tillbaka. Solen börjar bli starkare för varje dag nu och den får mig att känna glädje.