Vanilla Yen

Ja.. jag tänker för mycket. Tänker på alla olika relationer jag har i livet. Jag saknar tiden då man var barn och bara kunde hitta på något närsomhelst. Men nu ska det planeras och allt ska fungera i en kalender. Det känns som allt rinner ut i sanden hela tiden. Det är inte många som frågar om att ses. Jag trodde aldrig att det skulle bli såhär, när jag var barn. Det är mycket man lärt sig om livet på vägen. Jag är orolig i själen och det märks. Fortsätt söka. Men om man känner att sökandet aldrig tar slut då, är det ens någon mening då?

Jag saknar er.

För mig går livet åt spillo om jag bara sitter o glor. Som det här med semester, jag har aldrig tagit semester bara för att, utan jag har alltid haft en plan att göra någonting. En resa eller två. Och nu i sommar kommer jag ha semester i två veckor, då jag egentligen inte har någonting planerat. Det känns väldigt konstigt.